Hur skulle ditt bibliotek kunna använda sociala nätverkstjänster? I vilket syfte?

En social nätverkstjänst för biblioteket är i första hand ett ställe att skapa både dialog och en arena för nätverket att själva väcka frågor och kommunicera med varandra. Genom att använda nätverkstjänsten kan man samla många frågor under ett tak och göra det enklare för kunden att genom en ingång få tillgång till mer än en frågeställning. Dialogen med kunderna blir också öppnare då allt finns synligt för alla i nätverket (eller för alla på Internet). Genom detta kan vi också nå ut till nya användare än de som vi når i dag och så finns vi tillgängliga där kunderna själva befinner sig. Ökad synlighet, tillgänglighet, sökbarhet....

Har du själv någon användning av sociala nätverkstjänster?

Sedan flera år tillbaka använder jag LinkedIn http://www.linkedin.com/in/catharinaisberg och ser det som ett utmärkt sätt att upprätthålla kontakten med gamla och nya kollegor, alltså framför allt arbetsrelaterade kontaker. På detta sätt kan jag följa mina kollegor och på ett enkelt sätt återknyta kontakten när jag vill.
Facebook har jag också använt ett bra tag, inte riktigt lika länge, men börjar känna mig allt mer van att umgås på detta sätt. Genom FB har jag återknutit kontakten med bl a kompisar från min utbytesstudenttid i USA 1983-84, snacka om att avstånden minskar med tekniken! Jag har även kollegor och ett biblioteksnätverk som vänner i FB, men här handlar det mer om att få ett socialt utbyte med dessa än i LinkedIn.
Jag uppskattar detta sätt att vara social, man lär känna varandra bättre och underhåller sitt nätverk på ett enklare sätt, vilket påverkar arbetet och fritiden positivt.
På senare tid har jag märkt att FB allt mer blir en blandning av privata sfären och den professionella. Bl a är jag med i expergruppen för kompetensfrågors FB-nätverk, jag får inbjudningar till konferenser och arrangemang tex Ebsco dag etc. Detta är väl bara ännu ett tecken att dessa världar blandas allt mer.

Hittade du någon intressant biblioteksblogg?

Självklart, det är bara svårt att välja några att lyfta fram i detta sammanhang. Men jag tyckte att dessa tre visar på tre mycket olika typer av biblioteksbloggar. Ngn personlig och ngn som utvecklas i samarbete mellan olika bibliotek.

Tankar kring digitalisering - med smått och gott inom biblioteken och digitaliseringen.
http://digitaliseringsinfo.blogspot.com/

En okuvlig bibliotekarie (fd bibliotekarie utan förbud) har en hel del tankeväckand inlägg kring omvärldens krav på förändringar av biblioteksverksamhet. http://okuvligbibliotekarie.blogspot.com/

En blandning av biblioteksinfo kategoriserad i bl a pedagogik, verksamhetsutveckling, tillgänglihet och söktjänster har Malmö, Stockholms och Umeås informations och lånecentraler. http://www.biblioteksbloggen.se/biblioteksbloggen/verksamhetsutveckling/

Kan en blogg vara ett instrument för att kommunicera med våra låntagare?

Jag skulle först och främst vilja ändra frågan från att bara gälla låntagare till att gälla alla våra kunder oavsett del av verksamheten.
Jag tror svaret är givet - självklart kan det vara ett instrument för kommunikation med kunderna. Frågan är nog inte om utan snarare när. Jag ser bloggen som ett sätt att snabbt kunna uppdatera kring olika frågeställningar, men framförallt också för att skapa en dialog med kunden. Här kan både stort och smått diskuteras. Ett exempel är min egen blogg www.catharinaisberg.blogspot.com där jag lägger in en blandning av kommentarer med allt från ledarskap, kompetensutveckling till nätgenerationen och tips om olika resurser. Kanske mest för mitt eget kom-ihåg, men med en uppstramning skulle vi inom SLUB kunna ha en sådan blogg och föra en dialog kring utvecklingsfrågor med kunder och intressenter!